Jules Verne

Teliz mal Wikipedia.
Jules Verne
1828-1905
Francavaf suterotik

Jules Verne ba 08/02/1828 koe Nantes ( Franca ) koblir.

Blirizva[betara | va krent betá]

Verne-majak-fronti.jpg

Koe vofa widava oldon vayar. Bak santaneaksat ke 1848 ko Paris ta bendera gu rokopa lapir, voxen aliuca is wenya va in loeke dulaped. Va konak bontay toz nobar ise va Alexandre Dumas toz paskaler, i va Dumas banugale pilkotik ke Théâtre Historique wenyaxe, ise va konaka gedrafa drunta toz buner.

Dumas va kowenyara va tanunectafa blokafa Les Pailles Rompues drunta naler. Taneafa zirsera ba 12/06/1850 dilizer. Malyopara tid driafa ise kiewatcama di tir. Tufakiraf nik va karbafa piskura doder. Jules Verne va rokopafa rindera soe di kiewaskir voxe va kanarira va fliplay ke berikye vewar nume va ara kerelera toz axofer.

Miledje bal jontika worara va Vedeyafe Nevaxe, va jontika opafa kosmara toz skeur. Gan kopokolera ke warzafa tamava lidam inafa ezlopa ke mugrupene zo droler. Isen milugale, nobara va Jacques Arago vestasik jupar da dene bantel in va jontik koyasik isu tawavopik kakever numen tuvel ke sumefa coyunta is ketaxo muon fenkuwer.

Va rundak wetce suteptik ke Théâtre Lyrique wenyaxe soe trasir ise va berpotam ko Musée des Familles virda is Martin Paz izvaberpot toz sanegar. Mu wenya dere wan suter ise va Colin-Maillard kaleynot ba 20/04/1853 volmiv zirser, i va kaleynot sebupun gan feleem is balemsanon zirseten.

Bak tciugal, Jules Verne va bolkafa vayara va tawavopa ik solokseropa ik altelopa wanur nume va trogarneem ekon gu berpot va opa djuposuten toz urlicker. Ba 10/01/1857 kurer nume ta erbatumusara gorar da di vanpir betayesik. Banvielu ba 5-e bartiv gazdon giranyar aze kali 10-e bartiv suter aze va arak ke afizcek koe velitaxe tiskir. Banugale va vayaks va Edgar Poe koe Le Musée virda sanegar ise koe Skota koyar. Bak 1860 dene Bouffes wenyaxe va taf kaleynot volmiv zirser, i va Monsieur de Chimpanzé, az bak 1861 dene Vaudeville va Onze jours de siègeSantankafa deblamera ).

Bak 1863 va nubasuteks va Cinq semaines en ballonVa aluboya safta bene vipka ) pu Hetzel piskusik vanburer. Bantel en zo tuseramar nume gu vaniksantura vaon zubir. Jules Verne vilter da va toloya neva remi tolsanda tandeon di dafur, ok va balem-sanoya neva bad lotrelaf ugal. Va kunoy franc talolk sotre kota neva di kazawar. Hetzel va zubi alubon di fabdur, kotviele dem loeke guntasa gropa mu suterotik.

Kiewatca davon sokir nume Va aluboya safta bene vipka berpot koe kotafa Europa di zo malfrancavar. Remi balemsandafa kobara, Jules Verne va bat granaf grabomeem bam di warzer, i va grabomeem xanton gu ord vas opaf berpot. Inaf vergumvelt koe koti nami krulded : Aventures du capitaine HatterasStuva ke Hatteras redakik, 1864 ), Voyage au centre de la TerreKoyara ist Tawava, 1864 ), De la Terre à la LuneMal Tawava kal Tael, 1865 ), Les enfants du capitaine GrantNazbeikeem ke Grant redakik, 1868 ), Autour de la LuneAname Tael, 1870 ), Vingt mille lieues sous les mersVuntoye decitmetre koe mid, 1870 ).

Le Tour du monde en quatre-vingt joursAnamlapira va tamava bad anyust-sanka, 1872 ) va datafa kiewatca gruper. Le Temps fela skulton vaon sanegar nume va intafa tulokota jonkar ; amerikaf felaf kaatoesik ko New York va warzaf fiuk vieleon sumesuted ; gadesik va birafu sistu va tufafa itaya pu sutesik firvid enide berpotaf gradilik va intafa morbera tuke tana dalintafa tota war. Bata neva is wenyaf zaleks az Michel Strogoff berpot va moavamuva vanbured numen Jules Verne va bareafa tota ( Saint-Michel III ) roluster. Kali 1886 va jontika birafa koyara di askir.

Koirubayas va Amiens mali 1871, i va vo ke kurenik, va L'Île mystérieuseBulafa ewala, 1874 ), Mathias Sandorf ( 1885 ), Robur le ConquérantRobur olgalicusik, 1886 ), L'Île à héliceTropakirafa ewala, 1895 ), Face au drapeauLente nilt, 1896 ), Le Sphinx des glacesSphinx ke oprukxo, 1897 ) tulon koeon suter.

Inafa turestara va sare di tir zolonapafa. Jules Verne ba 24/03/1905 koe Amiens mulufteyer, tis per-san-perdaf.

Sanegaks[betara | va krent betá]

Circle-icons-bookshelf.svg
Grabom is sanegaks ke Jules Verne
Félix Nadar 1820-1910 portraits Jules Verne.jpg

Berpot is berpotam

  • Un drame au Mexique (1851) – Piza koe Mexika
  • Un drame dans les airs (1851) – Piza koe rid
  • Martin Paz (1852) – Martin Paz
  • Maître Zacharius ou l'Horloger qui avait perdu son âme (1854) – Zacharius bartivakiasik drasuyus va gloga
  • Un hivernage dans les glaces (1855) – Fentugalura moe oprukxo
  • Cinq Semaines en ballon (1863) – Va aluboya safta bene vipka
  • Les Aventures du capitaine Hatteras (1864) – Stuva ke Hatteras redakik
  • Le Comte de Chanteleine (1864) – Chanteleine biptikye
  • Voyage au centre de la Terre (1864) – Koyara ist Tawava
  • De la Terre à la Lune (1865) – Mal Tawava kal Tael
  • Les Enfants du capitaine Grant (1865) – Nazbeikeem ke Grant redakik
  • Vingt Mille Lieues sous les mers (1869) – Vuntoye decitmetre koe mid
  • Autour de la Lune (1869) – Anamo Tael
  • Une ville flottante (1871) – Ezasa widava
  • Les Forceurs de blocus (1871) – Vebandasik va elekara
  • Aventures de trois Russes et de trois Anglais dans l'Afrique australe (1871) – Stuva ke baroy rossiik isu englik vagee Afrika
  • Une fantaisie du docteur Ox (1872) – Taca ke Ox kurmik
  • Le Tour du monde en quatre-vingts jours (1872) – Anamlapira va tamava bad anyust-sanka
  • Le Pays des fourrures (1873) – Myotxo
  • 24 Minutes en ballon (1873) – 24 verast bene vipka
  • L'Île mystérieuse (1874-1875) – Bulafa ewala
  • Le Chancellor (1874) – Chancellor tota
  • Une ville idéale (1875) – Rietavafa widava
  • Michel Strogoff (1876) – Michel Strogoff
  • Hector Servadac (1877) – Hector Servadac
  • Les Indes noires (1877) – Ebeltafa India
  • Un capitaine de quinze ans (1878) – Sanalubdaf redakik
  • Les Cinq Cents Millions de la Bégum (1879) – Tufa ke Begum sersikya
  • Les Tribulations d'un Chinois en Chine (1879) – Koyara ke lan siniik koe Sinia
  • Les Révoltés de la Bounty (1879) – Tarlesikeem ke Bounty tota [1]
  • La Maison à vapeur (1879-1880) – Gantafa mona
  • La Jangada (1881) – Jangada ankit
  • Dix Heures en chasse (1881) – Sanoy tcabanes bartiv
  • L'École des Robinsons (1882) – Bema ke Robinson ravesik
  • Le Rayon vert (1882) – Kusafa olya
  • Kéraban-le-Têtu (1883) – Keraban takelik
  • L'Archipel en feu (1884) – Teyesa tursia
  • L'Étoile du sud (1884) – Geef Bitej
  • Frritt-Flacc (1884-1885) – Frritt-Flacc
  • L'Épave du Cynthia (1885) – Saga ke Cynthia tota
  • Mathias Sandorf (1885) – Mathias Sandorf
  • Un billet de loterie (1886) – Ervayombafi lipi
  • Robur le Conquérant (1886) – Robur olgalicusik
  • Nord contre Sud (1887) – Lentexo kev Geexo
  • Gil Braltar (1887) – Gil Braltar
  • Le Chemin de France (1887) – Kelda ke Franca
  • Deux Ans de vacances (1888) – Tildesa tolda
  • Famille-Sans-Nom (1889) – Yoltiskafa-Yasa
  • La Journée d'un journaliste américain en 2889 (1889) – Vielcek ke amerikaf felusik bak 2889
  • Sans dessus dessous (1889) – Trovgon is voltrovgon
  • César Cascabel (1890) – César Cascabel
  • Mistress Branican (1891) – Branican weltikya
  • Aventures de la famille Raton (1891) – Stuva ke Raton yasa
  • Le Château des Carpathes (1892) – Lamone ke Karpaty rodega
  • Claudius Bombarnac (1892) – Claudius Bombarnac
  • P'tit-Bonhomme (1893) – Fanamik
  • Monsieur Ré-Dièze et Mademoiselle Mi-Bémol (1893) –
  • Mirifiques Aventures de maître Antifer (1894) – Blandafa stuva ke Antifer
  • L'Île à hélice (1895) – Tropakirafa ewala
  • Face au drapeau (1896) – Lente nilt
  • Clovis Dardentor (1896) – Clovis Dardentor
  • Le Sphinx des glaces (1897) – Sphinx ke oprukxo
  • Le Superbe Orénoque (1898) – Ilamtaf Orinoco bost
  • Le Testament d'un excentrique (1899) – Bafela ke diveavik
  • Seconde Patrie (1900) – Toleafa guga
  • Le Village aérien (La Grande Forêt) – (1901) – Ridafa wida
  • Les Histoires de Jean-Marie Cabidoulin (1901) – Rupa ke Jean-Marie Cabidoulin
  • Les Frères Kip (1902) – Toloye Kip berikye
  • Bourses de voyage (1903) – Koyarafilav
  • Un drame en Livonie (1904) – Piza koe Livonia
  • Maître du monde (1904) – Felisik va tamava
  • L'Invasion de la mer (1905) – Tolgenira va bira
  • Les Phare du bout du monde (1905) – Storka arte tamava


Nevewava ke Verne[betara | va krent betá]

Kalkotavayan suterot[betara | va krent betá]

  • Tarlesikeem ke Bounty totaLes Révoltés de la Bounty ), kalkot- 2013 gan Bruno Cordelier, Kotavaxak dem Suterot dotay, banliz [1]

Vuestexa[betara | va krent betá]

  1. 1,0 et 1,1 Tarlesikeem vergumveltolk enwe tir rolaf, voxen vas tel uneyen ta kalkotavara va berpotam bak 2013 vadjer. Lokalvekaf vergumvelt co tir tarlesiktum ke Bounty tota, voxen bak 2013 -tum radimosta me tiyir gubefa mei winugafa.
Jules Verne

Jules Verne

 Koblira  08/02/1828,
 Nantes, Franca
 Awalkera  24/03/1905,
 Amiens, Franca
 Vedeyot  Franca
 Ava  Francava
 Suterind  Berpot
  Suterot 
Berpot :
Bookshelf icon (red and blue).svg  Tuveli icde Suteroteem  Bookshelf icon (red and blue).svg
Naboxa ke Jules Verne koe Amiens, Franca