Robert Louis Stevenson

Teliz mal Wikipedia.
Robert Louis Stevenson
1850-1894
Englavaf skotaf suterotik

Skotaf ezlopik is suterundeksik is berpotik, Robert Louis Stevenson ( 1850-1894 ) koe Edinburgh koblir. Dum gadikya, galejer. Golde kotcakola va konaka rekolapa senyeson ugalzer voxe dere gonokoyar aneyason va xo lize tere rodimgaler ise diliodon rokobar. Va yon kotklaaf belisik gukoer ise, dum Jules Verne milugale, va kio va belira gu jontik sardik koswavar.

Jotaf Stevenson is gadikye
Stevenson, tolsandaf

Stevenson tir vey yasa dem dritik, dem folixepes kolnasik va storka. Valey bata xanteka, dere tir Cummy vanvrodasikya ( Alison Cunningham ) va in sinkasa gu yona broyafa nega isu reiz. Jotaf, va yon suterot ke Bunyan is Walter Scott is Alexandre Dumas is yona tcordikafa nega is jontik sanef suteks ta jotikeem vumber. Bata ra tid xanta ke kevkalirafa araya. Witaf is suterotaf, Stevenson tir gluyas gu teza va tegisik vox dere alkafa gesta aname bibe va rotuca is xantafa troba, is rundas va rieta va rola ist kruldera. Nume gan opanyafa ovuca vox dere broya zo koingar.

Vetcoyenses va vayara, va muncafa blira star, tulon turestanon gan Robert kosayik. Koe Edinburgh kotla mali 1867, Stevenson bak 1875 gu rokopa zo gelfar voxe va int wetce aluteik meviele di zo bender. Kev boyara ke gadikeem djumeyes da in vanpir dritik, Stevenson van suteroteem is suterexava va int vodjur. Va sakiafa blira bam bokar, vabdi klepa wasteson va cavikafa blirinda. Va bata tila kaikion di drasur, kore va komzivolucama di sur, kotviele narason va tigira vanfisa va belisik. Va yon francaf yambik isu englaf nobar ise va teliz is suterundeks jonkar, va suteks fereon jebes, konakviele icde foktafe detce ( Rojula va kliwik is Trakopa va kevumuva ), konakviele icde lodekemafe detce kan puvesa is grupelafa sutera ( Prilara icde pestakeva is Straga icde geltreva is Suterundeks va sordayamba ikz- ). Vanmiae arayafa anameda isu yambafa kalion vanpir rictelik, tunaweson do Andrew Lang is Sidney Colvin is Henry James is dere Marcel Schwob.

Feliik va stuvaberpot, Robert Louis Stevenson va oxi taneaster, korietovar aze me ten tolgotur. Voxe va tacukaf berpot dum Divulaf tod va Jekyll kurmik is Hyde W- gire suter. Feliik ke Ballantrae va anoma wal vecasa stuva isu pizafa di tcalar. Gu yona rinafa koyaranega isu stuvanega isu suterundeks, va yona kuda isu reiz isu suteks ta velik goloplekut, va yon suterot slames va amiduca is tsokuca ke inaf fitc. Deksaf martigik, in va kontega gu tegira is nyasera nepaler. Inafa sotcenuca wal griva ta koyara is rantafa tira va jekura van berpote is stuvanega ape diver. Den yon gradilik metis stuvik vox drolen gan kot kakeven stuvik kroar. Inaf koredik ton vokafa debala lente bat artan jekus ko stuva ( artan, fereon tubemuas is droles ikorik ) kotviele tigid. In kotabliron zavzatar beviaf gu Skota buluyun bak jotugal is katrasitin koe yon pimtan patectoy ke konak inaf berpot. Inaf suterot gu pilkomarafa lyumara va britaf tolgenisik dere zo gluyad. Koe yona neva dem izvafa orka, va koedjafa tira ke grabom ke Walter Scott stragat. Turestara ke Alexandre Dumas dere tir zolonapafa. Male Scott, Stevenson va toloya rapa kagir : vuestera va listinda va berpot, belcon beviafa is solafa gu geltrevafa teza ; is zolonuca ke tazuk ke izvaberpot wetce mergil ta estobara ko gloga ke sane.

Bak 1873, Stevenson dakter da tir mefolis nume va gadikye glar. Koe Suffolk gola lize zo roper, va Sidney Colvin stekef nik, va tavesik va yambizvopa koe Cambridge. Bantel ko suterotafa anameda va Stevenson di kostar.

Bak 1876, poke Fontainebleau koe Franca, in va Fanny Osbourne ( 1837-1911 ) rungruper, va amerikaf yambik solparsanaf gu kurenik is dis va toloy nazbeik ( Isobel Lloyd isu Samuel ). Sin tufertawed. Bak 1878, Stevenson va remlapira va Cévennes gola do Modestine astolya bokar nume va Koyara do astol koo Cévennes vartaf berpot di sanegar. Batedje, Fanny Osbourne ko Amerika al dimlapir. Stevenson va Tanarasokeem remlapir enide ko California di kazokever lize in wetce felik koe Monterey re kobar. Solkurer aze sin va sint di yerumad.

Stevenson is yasa koe Vailima, Samoa, 1893

Bak 1887 Thomas Stevenson sontene gadikye mulufter. Stevenson ko Amerika taneon dimlapir aze koo Polinesia koyar lize di inkewer aze va ironokaf tandeem ke blira ugalzeter. Mali 1889 kali awalkera, va Geefa Pacifika mea bulur, nelkon golde intafa galejera ; va bata tamava koe yona lodironokafa nega divrozar.

Bak 1893, Stevenson va gaderopafi skudji ke vanikatcuno vo maletisi va yona boniarafa kevlaca is geja koe Samoa tegison paker. Va konak suterundeks ta rojura va lizukafa sanelia sutelar ; va dere yona warzafa koyaranega is konak berpot va divepatectafa stuva. Ba 03/12/1894 ve reler nume mulufter. Irubasik va jorapa pu in firvid. Stevenson moe ontine ke Vaea mefta tice Apia zo kotawar. Mo naboxa tice welfa, blok ke inaf Requiem ponan weti sanda bak ugalzepera koe Hyères tildexo koe geefa Franca zo gretcad.

Nevewava ke Stevenson[betara | va krent betá]

Robert Louis Stevenson

Robert Louis Stevenson

 Koblira  13/11/1850,
 Edinburgh, Skota
 Awalkera  03/12/1894,
 Vailima, Samoa
 Vedeyot  Britana
 Ava  Englava
 Suterind  Berpot, Berpotam
  Suterot 
  • Treasure IslandEwala dem jwa, 1883
  • Le Voleur de cadavres (The Body Snatcher), 1884
  • Prince Othon (Prince Otto), 1885
  • The Strange Case of Dr. Jekyll and Mister HydeDivulaf tod va Jekyll kurmik is Hyde W-, 1886
  • Kidnapped, 1886
  • The Misadventures of John Nicholson, 1887
  • The Black Arrow: A Tale of the Two Roses, 1888
  • The Master of Ballantrae, 1889
  • The Wrong Box, 1889
  • The Castaways of Soledad, 1891
  • The Wrecker, 1892
  • Catriona, 1893
  • The Ebb-Tide, 1894
  • Weir of Herminston, 1896
  • Saint-Ives, 1897


Suterundeks

  • An apology for idlers – Rojula va kliwik, 1877
  • Virginibus Puerisque and Other Papers, 1881


Koyaranega

  • An Inland Voyage, 1878
  • Travels with a donkey in the Cévennes, 1879
  • The Silverado Squatters, 1883
  • Across the Plains, 1892
  • The Amateur Emigrant, 1895
  Tuveli icde Suteroteem 
Naboxa ke Stevenson koe Apia koe Samoa