Oscar Wilde

Teliz mal Wikipedia.
Oscar Wilde
1854-1900
Englavaf eireaf is englaf suterotik

Oscar Wilde ( 1854-1900, intaf yoltack : Oscar Fingal O’Flahertie Wills Wilde ) tir tan lokotgrupaf yoltik ke eireaf suteroteem. Tir suterotik ke Dublin kiavapan gan kotrafa tamava icde inyon tuwavevaf suteks. Ilion kobudeyene koe englaf flint golde milikrafamuca, Oscar Wilde, jowikas suterotik koe kiewatca is malaytcura kali awalkera di bliyir.

Oscar Wilde bak 1854 koe Dublin koblir. Nazbeik ke nubaropesik ( Robert Wills Wilde ) is cosevaf ezlopik ( Jane Francesca Elgee ), Oscar Wilde erbakiron blir. Taneon dene Trinity College targafa kotla az Magdalen kotla koe Oxford vayar. Batvielu, Wilde gan suteroteem zo zoeper ise va mafelafa momuxasa drikuca dir. Inyona wifrafa tila va « dandy » sposuca melajugriktetena kalion daskid...

Arti vayarugal, Oscar Wilde ko Dublin dimlapir, aze va Florence Balcombe korenar, voxe givanon da bantel va artan ( Bram Stoker ) tere djukurer va Eirea djukubulur. Oscar Wilde va intafa milikrafamuca kosmar, ise va taneaf suterotaf abdumimaks bokar.

Mali 1879, va London kle koirubar, vanpir okilaf sutelasik va The Woman’s World fela, aze va Engla ko Paris bulur. Bak 1884 va Constance Lloyd kureten kakever. Arti tolda va Robert Ross kakever, korenar numen sin vanpid fertik.

Ba 1891, Oscar Wilde va taneafa kiewatcapa kevfir, i va Delt va Dorian Gray grabom, nume vanpir ageltucafa vola dene suterotafa anameda ke London is Paris. Eke inafa sposuca va jowa ke Europa kaikfir nume va fluntucapa koe Amerika pojar.

Arti tanda, va Lord Alfred Douglas of Queensberry kakever, aze va sintafa milikrafamafa skedegara sanegon fintar. Neke bata tila va jontiktan ilpuver, isen gruspesa blira ke Wilde do fertik kal jiz kev gadikye ke Alfred Douglas dace jupar. Bat jiz bak 1885 va Oscar Wilde gu flint nope milikrafamaca bam lanzar. Banlize, ine dublinaf suterotik golde gropa ke flintafa blira numejeper. Ostik, kurenik va ine bulur aze ko divefa patecta yater, milinde Alfred Douglas fertik dere askir. Ant Robert Ross wan worar.

Kaikanzane gu nigera is kalkivane gan koflintara, arti tolda Oscar Wilde va flint ke Reading bulur, aze moion va The Ballad of Reading Gaol ezla sanegar, i va grabom tarizan gu watsa vas koflintara lize xonukalanzanik muxawer.

Vanolapayane is re antafe, va Engla ko Franca poke Berneval tere jovler. Djuvideson va ayoltuca, askir da gu Sébastien Melmoth zo yoltar, aze malaytcuckur, rofaveson va ruyat is mala is klarmon levblison. Inafa tila va intaf anameikeem elogar vexe batin me lajugiwar...

Anton tison 46-dafe, Oscar Wilde nope abrokakola mulufter. Levi awalkera, Oscar Wilde va batyona batvielu kotgrupafa ewa co tiyayar : « Awalké milinde al blí, jontikeke vamoe jinyona bliba. »

Inafa naboxa koe Paris tigir.

Kalkotavayan suterot[betara | va krent betá]

  • KalasersikThe Happy Prince ), kalkot- 2014 gan Élisabeth Rovall, Kotavaxak dem Suterot dotay, banliz 
  • Jintrakaf GulikThe Selfish Giant ), kalkot- 2014 gan Élisabeth Rovall, Kotavaxak dem Suterot dotay, banliz 
Oscar Wilde

Oscar Wilde

 Koblira  16/10/1854,
 Dublin, Britana
 Awalkera  30/11/1900,
 Paris, Franca
 Vedeyot  Britana
 Ava  Englava
 Suterind  Ezlopa, Wenya, Berpotam
  Suterot Ezlak
  • Ravenna (1878)
  • Poems (1881)
  • The Ballad of Reading Gaol (1897)

Berpot, berpotam

  • The Model Millionaire (1887)
  • The Happy Prince and Other Stories (1888)
  • The Portrait of M. W. H. (1889)
  • Lord Arthur Savile's Crime and Other Stories (1891)
  • House of Pomegranates (1891)
  • The Picture of Dorian Gray (1891) - Delt va Dorian Gray
  • The Sphinx Without a Secret (1894)

Wenya

  • The Duchess of Padua (1891)
  • Lady Windermere's Fan (1892)
  • A Woman of No Importance (1893)
  • Salomé (1893)
  • An Ideal Husband (1895)
  • The Importance of Being Earnest (1895)
  Tuveli icde Suteroteem