Naboxa ke Hochdorf

Teliz mal Wikipedia.

Naboxa ke Hochdorf tir sersafa tcarma ke keltaf gejik ke taneafa rekola ke Azilugal, kosmayana bak 1977-1978 koe Hochdorf an der Enz tis revava ke Eberdingen lenttalte Stuttgart koe Germana. Vayayana bak 1979 va kulapaf caxaf mukeem al bilder.

Izvafa is tawavopafa orka[betara | va krent betá]

Naboxa tir evlafa gu tena ke -VI-eafa decemda ( moni -530/-500 ) ise tir ke Hallstatt araya. Tir ke lana rawopafa belca dem konaka naboxa ke Boii sersokilik banugale bliyis. Bata belca koe lentalpaf birtey tawavopon tigir, trabe koe coyuntapa male Paris azeka kale Ceska dem geefa Germana is Swiza is Ostera. Bato sersaxo tcastafo uton ice gejopafo kooxo va kazafa moortera stujeyed, tulon sersaxo ke Vix koe Bourgogne gola, is Lamone Pemaxo koe Doubs utca koe Franca, is Heuneburg folkayenafa ralma poke Donau bost. Vuestes debak koe Halstatt koe Ostera tigir.

Rawopafa orka[betara | va krent betá]

Toltadlera va naboxa, tcila ke Eberdingen

Bata naboxa leve tawafa tcarma besanafa gu rapor is xakolafa gu 60 m- is uldinenon ontinafa gu mon 10 m- xanton tigiyir. Sugayan fukap dem dzeta yombanafa gu inta is dem toloya milavafa yultava kum intaf trink idjon ice tcarma tiyir, i kum trink lumaf gu 7.4 m- x 7.5 is 4.7 m- x 4.7. Darka wale toloya yultava gu rapor vas 50 decitor zo riyuyur ape enide caxadebak gu rotis elakesik di zo nendoyeyer. Bak tiskiyis ugal, kepaita besasa va fuk ve atitsuyur aze tcarma tuwavon vwaweyer. Kali kosmara, naboxa wan tiyir envarafa nume va xim ke lane ayikye sivakon bluctekirafe is mukeem vas burkafa kuluca di robildeyer.

Burkaf mukeem[betara | va krent betá]

  • Tela loburkafa muka tir teca saxatca kum moavayaf iyekot, i kline ilava evlon gu mon -530 AGJ, lize alto ke balemsandafe ayikye daykeyer. Va bata mukinda denu Etrusci arayik logubeon trasit voxen zikexa ke bata saxatca vas konaka ordon keltafa kira ruldar. Kle bato guto rotir zo kobureyer aze zo tolzikeyer ike gan keltaf yambudik zo ksudayar. To tir antaf grupen tulok dene Kelt saneikeem. Tadle ke zikexa tir dem ranyes korik moe krafol giskis va deba. Keve geuk ke saxatca, korik gu ardova zo kaatoeyed : baroya tola dem takakadis korik va sint lentegis. Bat ervokiraf korik gu stutesik ik gejik bak migafa stutera zo pilkomodad. Toloya eda otson zo volayad ; ayikye dem dug is prosil koe nuba moe kota eda ranyer.
  • Balemokolafa is balemkrafolafa eda dem wastas ugol va ronefa rebava ke naboxa kereler ; voldum aryon naboxa me zo grikseayar. Inafa azeba tiyir vajapayana gu iyekotafa porma.
  • Lerdoya uliranola tiyid levrumkayana bene rebava : anyustoya kum jaftolafa nola ( ke Bos primigenius katca ) is tanoya logijafa kum azil tiyid besanafa gu moavaf toaz.
  • Trigap kobureyen mal Ellasa is dis va ceke vas mon 500 inoc ; conyuta ke koldulixa koe ludev zo katrasiyid. Baroy krapol kum iyekot va doma ke gadela ziked. Toloy ke sin tid male Gijafa Ellasa vox bareaf tir ke lizukafa iara. Ban bareaf krapol va tupilkara va vola xantafa gu Roneka ke ayik ke toza ke taneaf azilugal vrutar. Va rietolk ke keltafa araya bam rokaatoer, i ke araya azon vonewesa nope manyona uzera do Roneka, tulon kan tunoawesa birafa kazara.
  • Alto ke awalkik tiyir do moavafa roga isu bergak isu nubaskak is dere konaka gedrafa imizxa, kota besanafa gu moavaf toaz.
  • Jontik iyekotaf pormolk don konak kobureyen mal Ellasa, vox dere konakar darsafa muka is tcekak is tcata.

Caxafa miga[betara | va krent betá]

Dimempayana eda

Ordafa gu naboxa ke Hallstatt araya, eda va rundapa kereler kire va kabdunedira va alto isu remburera bak caxa ape co zanudayar. Dile okol zo westayad aze do awalkik konaboxayad. Wori koe rawaopaf debak ke Hochdorf, meka conyuta me zo katrasiyir. Dum aryona sersafa naboxa ke mila rawopafa belca, watsa va caxaf lorot tir divedjapafa ; trigap ape tiyir kotraf gu ulida isen jontikafa porma is lerdoya uliranola ke Hochdorf jupad da va atayafa vorulira dositasa va caxafa miga trakut.

Vuestexa[betara | va krent betá]

  • (de) Jörg Biel: Das frühkeltische Fürstengrab von Eberdingen-Hochdorf, Landkreis Ludwigsburg. Denkmalpflege in Baden-Württemberg – Nachrichtenblatt der Landesdenkmalpflege, 7. Jg. 1978, Heft 4, S. 168–175, DOI 10.11588/nbdpfbw.1978.4.14500.
  • (de) Jörg Biel: Der Keltenfürst von Hochdorf. 3. Aufl. Theiss, Stuttgart 1995, ISBN 3-8062-1172-8.
  • (de) Jörg Biel: Die eisenzeitliche Siedlung in der Flur Reps und andere vorgeschichtliche Fundstellen von Eberdingen-Hochdorf (Kreis Ludwigsburg); mit Beiträgen von Carmen Adusumalli und Petra Edtbauer. Landesamt für Denkmalpflege im Regierungspräsidium Stuttgart, Theiss, Darmstadt 2015, ISBN 978-3-8062-3268-4.
  • (de) Thimo Jacob Brestel: Einflussreich über den Tod hinaus. 40 Jahre Forschung über das „Fürstengrab“ von Eberdingen-Hochdorf. Denkmalpflege in Baden-Württemberg 2 / 2019, S. 112–116.
  • (de) Leif Hansen: Hochdorf VIII. Die Goldfunde und Trachtbeigaben des späthallstattzeitlichen Fürstengrabes von Eberdingen-Hochdorf (Kr. Ludwigsburg). Forschungen und Berichte zur Vor- und Frühgeschichte in Baden-Württemberg 118. Theiss, Stuttgart 2010, ISBN 978-3-8062-2395-8.
  • (de) Thomas Hoppe: Wahre Schätze – Kelten: Prunkgräber und Machtzentren des 7. bis 5. Jahrhunderts vor Christus in Württemberg. Ausstellungskatalog des Landesmuseums Württemberg, Jan Thorbecke Verlag, Stuttgart, 3. Juni 2016, S. 36–41.
  • (en) Simon James, 1993. Exploring the World of the Celts. London: Thames & Hudson ISBN 0-500-27998-5: pp. 26–27.
  • (de) Antje Theel: Die Rekonstruktion von Sozialstrukturen am Beispiel des so genannten Fürstengrabes von Hochdorf. Universität Leipzig, Leipzig 2006.

Naboxa ke Hochdorf
Rawopaf debak
Caxafa tcarma ke Hochdorf
DEBALA
Patecta Germana       
Galdolk Baden-Württemberg
Tigixo Hochdorf an der Enz, Eberdingen
Maneka  48° 53′ 20" L-, 9° 00′ 35" R-
KIRA
Araya Halstatt
Evlara ≈ 500 AGJ
  Tuveli icde Izvopa 
Ridaf wiks va tcarma