Johannes Vermeer

Teliz mal Wikipedia.
Johannes Vermeer
1632-1675
Nederlandaf lingesik

Johannes Vermeer ( okon Jan Vermeer ) tir sposapaf nederlandaf lingesik.

Blirizva[betara | va krent betá]

Johannes Vermeer bak 1632 vey dolekafa yasa koblir. Gadikye tir gelfalayesik neke jonebur. Lanedje dace tir yoridik ise va kazafa katectara ke bat sok impavantar nume dere tir yambadolekik. Konak valdig ke Sint Lucas gesia slamed da va konaka trutca ke yon lizukaf lingesik doleyer. Voxe me tir deksaf kazik numen ba inafa awalkera bak 1652 Johannes va bozapa konoler.

Valey bata uzerara gu yambikeem, yambafa ravera ke jotaf Vermeer teni 1640-e sanda ape tozuwer. Ant sazdara noved da va inyon feliik en tis ke lingesikeem ke Delft rodasugdat. Batdume va Carel Fabritius ( 1622-1654 ) ik Leonard Bramer ( 1596-1674 ) ik Gerard ter Borch ( 1617-1681 ) ik Evert Van Aelst ( 1602-1657 ) tulon divrozat. Areldon, teni 1653 Johannes Vermeer gan Sint Lucas Gesia ke Delft zo tufeliar. Acum banugale gu konaka raveyena tanda roslameyer.

Krist koe mona ke Marta is Maria

Bak 1653 va Catharina Bolnes kureyer, i va katalikevik. Bantan tiyir vey erbakirafa yasa ebakirafa gu norkakaza. Voxen Vermeer tiyir Calvin alkevik numen seotatason va pliera ke Maria Thins ikagadikya va katalikeva godewelduyur. Bata deweldura, purafa ok me, va toloya jotugalafa trutca soe nekiyir : Krist koe mona ke Marta is Maria ( 1654-1656 ) is Praxedes Tumtikya ( 1655 ). Bata kurera di noveyer da Vermeer lanedje di triguyur. Jotafa tolonga dene Maria Thins inkeweyer. San-aluboy nazbeik veyon di kobliyid.

Milugalon gu lingesa kubla, Vermeer va ebafa parloera va trutca ke gadikye wanur. Va sposucanya kourlicker larde bak 1662 wetce grosibik ke Sint Lucas Gesia ke Delft zo libur, trabe gadesik va dreema dem lizukaf yambikeem. Jafasik pu lingesik tid strabik ke widava ok vema isen inafa sposuca va winkajoweem me artfiyir.

Gaderopafa is skapafa debal ke Nederlanda bak 1672 ligundewer. Patecta belcon tir jala ke francafa ervolia ke Louis XIV ( Xollanda geja ) is englaf biratoteem. Ta konendara va Amsterdam tove volnik, siday leve bireka zo molavad. Astirbafa skapadeona nopeon tir numen yambafa dolebela di urdar. Maria Thins veygadikya va ziliduks loote drasur. Osk lingesik mea mbi jafar voxosk tegira va trutcakaza titaytcur. Ta sinkara va yasapa, Vermeer va decitoy gulden taltolk gonerbabeitur. Erbiskaf num bozakirapaf is burdackaf, i yambanyik kalion tuaxawer. Ba san-toleaksat ke 1675 koe Delft di awalker. Dimerbatason va boza vas 1000 gulden talolk, Catharina Bolnes kurenik va kotcoba di godoler : i va trutceem is guto is mona.

Grabomeem[betara | va krent betá]

Vulkunuca az dimkosmara[betara | va krent betá]

Kaiki awalkera, Vermeer gan abic grupesik wan zo karolar voxe ko toleafa ema gan yambizvopik zo aykar. Icde XVII-eafa decemda, rapalafamuca askiyir da va coba karolana gan gadesikeem siskeyed : i va feliikany ke Barocco lingereva is francafa pulukeva. Adre, remi XIX-eafa decemda, yolt ke Vermeer gire awir, voxen to bak oxam 1866 Thoré izvopik ( 1807-1869 ) va toloy teliz koe Gazette des Beaux-Arts virda ektur. Bat sanerotievik tire al gildayar eke uja is gazaroti va ardil dem ord koaykayad ise va alkaf vund is izvafa nakila fereon tizafa abdivodasid. Icde XIX-eafa decemda kle tiyir rojusik va geltreva kev cultimeva. Icde XVII-eafa decemda, tiyir dimkosmasik va abdigadik ke geltreva : i va nakilafa lingeropa ke Vermeer. Inafa tegira tiyir kiewatcafa ; tcila va trutca ke Vermeer di koaneyayad numen dro ticfiyid.

Xollandafa nakilafa lingeropa : tana loon ezlafa ke yambizva[betara | va krent betá]

Vermeer me tir vaxeaca dene xollandafa lingeropa ke XVII-eafa decemda. Lizor ektun gu koexofa nakila vadjesa va lizukafa dolebelerura krulder. Ageltucafa dolebela ke yamba tire al gepoyteyer isen lustesik tiyid kulamaf glastik oku kulapaf numen sinaf dulap tiyid amidackaf gu telyon ke oluik is ujik jafas va trutca koe katalikevafa Europa. Vermeer gan Gabriel Metsu ( 1629-1667 ) is Gerard Ter Borch ( 1617-1667 ) is Pieter de Hooch ( 1629-1684 ) tulon zo turestayar.

Vermeer va loon rukuzafa is loon rotuvafa afikeska isu siakkeska vanburer. Danedira zo askiyir da in va ebeltabor ape faveyer enide va taneafa afigasutesa ewava va detceik gralombeyer. Ebeltabor tir wiropaf frez noves va kevkabura va afi tcazeni gan anamefa xa gu azentafa welma. Kevolafa ewava ke geltrafa nakila kev azentafa welma zo seotar. Nelkot bak X-eafa decemda gan Ibn al-Xaytam arabaf opik ( 965-1039 ) zo kosmayar.

« Koredik nutid eglunaf koe intafa kouca ise va refa auluca isu amlit avplekud. Afi kev sinyone vage vefawer, kev mard, kev etcueem, ise va aftokoraf krotc ke kona taka tudenar. Kot buneks ke trutca tamanyon vefawer, voxen mek va jadifa milbava mu int vilar. Acum lana nakila ke vieleafa blira vanpid mergil basitalas va tane tame loon ezlafe ke lingeropa lize yalestuca is nitera ke tisik is coba gan diola ke vegodafi afi zo razdad. »

Vermeer reugale[betara | va krent betá]

Auluca is ezlopa[betara | va krent betá]

Ayikya dem vrodak

Ede Vermeer va intafa taneafa watsa icde alkafa lingeropa anton al videyer, pune va sposuca ke Rubens ok Rembrandt ok Velázquez me di zomeyer. Larde, kalion jovleson va oluikafi oxi ke bane sare, i va vundopafa ok alkafa nakilapa, pune va nakilacka ektudayar, trabe va nakila va vieleafa blira. To amlit ke koexofa nakila va in dulapar. Vermeer va tapedafta malsaver ise tir divef gu lana tizuca ke Barocco lingereva. Tir lingesik va auluca. Tode yambik dum Caravaggio ok Rubens va min fiked, pune Vermeer zijnon pulvir. Voxen dum dene kot yambanyik, inafa manafa disukera va vieleuca kaikvolar. Vermeer va tageltafa tcazedara va geltruca me aneyar voxe va lana wirinda kre vetcoyer.

Va lana disukera va ayikyuca[betara | va krent betá]

Toka tid sokisafa ra koe koexofa nakila ke Vermeer ? Ke bar-san-peroya trutca yoftena pu lingesik, lexa is stalta sanon volad, voxen statltesik kotviele tir ayikya. Twa ( loviele renatwa ) belina ok sutena peron tigir isen to ayikya koviele belir oke suter. Roga tid giltapafa ise gubeon tid mard diskin ton oblakakenda. Kwafa tegisaca dere tire volad : fidesikya ok ayikya dem datoy, ayikya dem vrodak. Taniafa watsa kle afton tir ayikyuca. Minafa dofuguca do disukera ke Vermeer va vodeem ke minafe sare batinde vadjer : Talteka ke toza ke XXI-eafa decemda tir teli ugalki loon turestani gan ayikyuca.

Ile ilamkuca is fawokuca[betara | va krent betá]

Wiks va Delft

Vermeer tir lingesik koekaf gu swava is tazuk. Va brevizam albayar ugale selt va ilamkuca atayeyer : lum ke Sardikya dem mard tir vas 44.5 cm- x 39 ; tel ke Fidesikya tir vas 24 cm- x 21 ; tel ke Ayikya dem vrodak tir vas 45.5 cm- x 41. Tel cugaf breviz ke Vermeer dye tir entapafa biblafa nakila bak XVII-eafa decemda : Krist koe mona ke Marta is Maria ( 160 cm- x 142 ). Minafa XXI-eafa decemda va norlik ke Barocco lingereva kagruper neke tir brostansafa gu fawokuca ke gulafa vundopafa bopica. Brevizam ke Vermeer va minafa gustuca lokiewon vadjed. Va toloy lumamaf widavaf patectoy moni 1660 anton lingeyer : Wiks va Delft ( 98.5 cm- x 115.7 ) is Nudama ( 54.3 cm- x 44 ). Bat patectoy soe tid ke losposaf ke izva ke lingeropa.

Dere rupec[betara | va krent betá]

Trutceem ke Vermeer

Vexala dem nederlandaf lingesik

Stragela[betara | va krent betá]

Johannes Vermeer

Johannes Vermeer

 Koblira  31/10/1632,
 Delft, Nederlanda
 Awalkera  15/12/1675,
 Delft, Nederlanda
 Vedeyot  Nederlanda
 Eba  Lingeropa
 Serna  Barocco lingereva
  Grabom 
  Tuveli icde Lingeropa 
Sardikya dem mard
Fidesikya
Nudama