Grotte des Fées (arula)

Teliz mal Wikipedia.

Grotte des Fées arula tir betsava debalon ice Châtelperron dota ke Allier utca koe Auvergne winka iste Franca. Va rawopaf debak yoltayas va Châtelperron Sare ( moni -38000 ik -32000 AR tanda ) bravar.

Debala[betara | va krent betá]

Arula arte mon 1 km- lente widega tigir, kene taltefa domega ke Graveron kuksama tice 6 m-.

Yoltopa[betara | va krent betá]

Tadle ke Grotte des Fées arula koe Châtelperron tire tir dem toloya solwifa arula. Xanton baroya betsava kruldeyed : Poirier arula is Bailleau arula is Atitsuyusa arula dem mea kruldese moedre.

Arulopa[betara | va krent betá]

Abrotce ke Bailleau arula tir vas 26 m-, isen tele ke Poirier arula tir vas 20 m-. Toloya betsava bak 1991 zo barlumzovdayad.

Sidopa[betara | va krent betá]

Arula tid kum uzdafe kalke ke Akitanek.

Kerelera va arula[betara | va krent betá]

Taneafe nobara va arula bak Moustier Sare dilizeyer, azen toleafa bak Châtelperron Sare azu Aurignac. Izvafa rekola gan kosmara va konaka galliaromafa muka zo slamer. Bak XIX-eafa decemda, arula gan tanoya yasa ware zo kereler.

Kosmara va abdiizvaxo[betara | va krent betá]

Moni 1848 impadimaks va vawakelot koo Graveron krant kagluyas va kawoda ke Bert gu Dompierre-sur-Besbre tir ba kosmara va Grotte des Fées debak. Conyukara va witokavraday vangabeyesa va furida va yona abdiizvafa muka rune arula koafizayar.

Albert Poirier dritik ke kelotafu sistu vuidayan gu vegedura dere tiyir rawopik nume va arula toz suxar. Bata arula guon di zo yoltayar.

Wali 1867 is 1872, Guillaume Bailleau kurmik va toleafa arula suxar. Va konaki decitoyi gabafrukti is konaka melmakolafa talgava abrotcafa gu loon 2 m-.

Atitsuyuna arula bak 1867 gan Bailleau kurmik zo kosmayar. In radimion kagrupeyer da mila arula tir dem griawiyisa kepaita. Bak 1950-e sanda, Henri Delporte aptacik va Aurignac Sare va Atitsuyuna arula kosuxar aze va toloya kereleyena vwa pilkomodar : Moustier Sare azu Châtelperron. Ironokafa suxara gan Delporte wali 1951 is 1954 is bak 1962 zo skuyud. Yon fruktif radimakkiraf imiz, okon « gaba ke Châtelperron », is luzikasiki is fasiasiki is sema zo koafizad.

Loa xeka koe British Museum ke London is tcilaxe ke Philadelphia re tigid. Konakara olkotca koe tcilaxe ke Moulins koe Franca isu Saint-Germain-en-Laye zo divaykad.

Châtelperron dota lize Grotte des Fées ( -37000 ik -32000 AR tanda ) tigir, va lana araya ke toza ke Lekeraporugal al yoltar, i va Châtelperron Sare. Danexeem ke suxara va kevudara va doirubara wal gaberopon witaf ayik is Neandertal ayik al gestuyur.

Vuestexa[betara | va krent betá]

  • Bigot Jean-Yves is Chabert Claude (1992), Les grandes cavités françaises dix ans après. Évolution des connaissances spéléologiques dans les départements français pauvres en cavités (1981-1991), Spelunca, n° 47, p. 25–37.
  • Bigot Jean-Yves (1992), La grotte des Fées de Châtelperron (Allier), Grottes & Gouffres, bull. S. C. Paris, no 123, p. 16-18.
  • Buisson E. M. (1935), La Grotte des fées à Châtelperron in Compte rendu de la XIe session du Congrès préhistorique de France, Périgueux, 1934, Paris, Société préhistorique française, 1935, p. 184-185.
  • Delporte Henri (1956), La grotte des Fées de Châtelperron (Allier), Congr. Préhist. Fr. Angoulême, 1956, p. 452-477.

Divefa klita[betara | va krent betá]

Grotte des Fées
Kolanixo ke arula
DEBALA
Debala Châtelperron, Graveron krant
Franca  
Maneka  46° 24′ 42″ L-, 3° 38′ 18″ R-
KIRA
Ord Kalke
Sidopugal Akitanek
Ayafe sare Châtelperron Sare, Moustier Sare
Ontine ke kolanixo 250 m-
Grupene abrotce 26 ; 20 m-


Jadif wiks va debak
Zovdaks va Grotte des Fées arula