Edvard Munch

Teliz mal Wikipedia.
Edvard Munch
1863-1944
Norgaf lingesik

Edvard Munch tir norgaf lingesik ise gu tanealik ke muxareva koe witafa lingeropa zo torigir. Wavepon tir kotgrupaf gu tira ke warzafe yambafe sare koe Germana is Istefa Europa, numen inaf grabomeem isu zolonuca koe varafa tamava re zo kagruped. Losposaf grabom ke Munch tid tel ke 1890-e sanda, tulon Iera. Inaf kaikif warzeks soe loloon zo koobrad ise va ref yambikeem nukoswad.

Blirizva[betara | va krent betá]

Jotugal[betara | va krent betá]

Munch ba 12/12/1863 koe Løten koblir. Koe norgafu kelu banugale yoltkirafu gu Christiania atrir. Christian Munch gadikye tir sayakaf selaropik alkupus is morus. Gadikya nope kotcakola mulufter viele Edvard oxam tir alubdaf. Berikeem axon galer. Sophie berikya dum gadya nope kotcakola mulufter ; lojotafa berya gu « misapa » kalion zo reser. Andreas berye ba barsanda dere mulufter. Edvard va ewava ke akola ik awalk ik kexuca loviele dimfir.

Munch dene brubefa olda tandon vayar aze va yamba ekemon ektudar. Va yon savsaf feliik vayar, dene gazaf yambakizey va tavera va zovdana lebaca tcoker, ise gan Christian Krohg kotgrupaf tuwavevik ke bane sare lanedje zo suzdar. Inaf taneaf grabom gan francafa geltreva zo kodororad isen kalion nijur fitcon grutepes.

Bak 1885 Munch koe Paris trelon jonvieler. Bak mil ilanacek va Akoles rumeik gorikafa trutca toz kobaver. Bata to tir Sophie berya. Edvard jontikedje vaon kobaver, aneyason va taneafa litera is muxara keldaskisa va remlingera va man kranavesis ilkaf bagalolk. Va darkalum is kloyatazuk levebgar nume va buneks obas va brija ikatcur. Welma ke trutca va sugda ke mefakafa redusa diotera nedir. Malyopasik di tid fimapaf.

Nelkaf grabom ke yon direfa tanda icde tazuk leon pistoled. Inger moe piluda bak 1889 va defrera ke Munch ta kaatoera va nyabaf alpoz nedir, milkeldon gu warzapestakeva ke bane sare. In koe Åsgårdstrand va bata trutca linger. Vristapaf biradom adalaf gu bana gola di tir sugdalasa taruva ke jontik inaf lingeks.

Hans Jæger is jonvielera koe Franca[betara | va krent betá]

Bak 1889 Munch va delt va Hans Jæger norgaf sutesik va Yona nakila ke sakiura ke Christania tulon linger. Nobara bak toleafu acku ke 1880-e sanda va Jæger is rijay dem mulaf arotievik tir gorukafa darima ke blira ke Munch ise tir klita ke betukera is koefa koboda. To banugale inafa mivizvasuterotafa warzerapa tozuwer. Bat taneaf zovdaks ton « rupera » va amidafa idjafa dandara ke 1890-e sanda guyunded. Seylon gu rieteem ke Jæger, in kan gralomera cugeke pokefa is sagafa, va kultos is arga ke witafa blira djuremlinger : va « intafa blira » djulinger.

Bak muvugal ke 1889, Munch va wonarapa va yon grabom koe Christiania belundar ise va yambikaf filavcek gan soka mbi kserar. Paris tir ovaropafo lapixo. In banlize konakedje tir tavembik ke Léon Bonnat. Voxen tela lozolonafa koebelga nobason va yambafa blira ke widava zo pestaler. To banugale direlitevaf lizor is konaka kevtuwavevafa bagalara toz remrud. Keska ke batcoba va Munch tunuyar. « Afigasutesiko vol tir elicafo gu zova is lingak, ~ in suter, ~ larde koe fuda ik kusto me zo rozanied. »

Kadimi artlapira va Paris, Munch gu awalkera ke gadye zo givar. To nope bata orka antiuca is kexuca ke Miel trutca ( 1890 ) fereon zo torigid. Orikafo koexo dem ant vola kake dilk gu faltaf komtum zo kalfelir, i gu lingera kan « uka kev uka » obasa va dolantira va mielafa kseva ke James McNeill Whistler. Bat witaf is tanaf grabom dere tir muxara va « titolera » ke ironokafa sanda ke XIX-eafa decemda. Bal wonara koe Christiania bak 1891, Munch va kexuca tulon nedir. Koe inyona trutca livodapa is milidafo ksevaxo mofelid, i tuopelarinda is martigara savena gan Paul Gauguin is yon francaf vixarevik. « Leceva, tuwava bal lidaf vanamugal zo tazukayar, ~ Munch suteyer. »

Banugale va yon taneaf lordeks va Iera logrupen grabom skur. Va trutcenk ton litevaf ik vrafuevaf martig dem patectoy ke Seine kuksa ok Christiania dere linger. Voxen to litera ke gloga vols iteem va Munch dulapad.

Jonvielera koe Germana[betara | va krent betá]

Bak muvugal ke 1892, Munch va engeem ke intafa francafa jonvielera atoer. Nope bata wonara, wonatason va mil trutceem, gan Yambafo Boxo ke Berlin ( Berliner Kunstverein ) zo ganer. Voxen batcoba gu setrafa « bilitafa kiewatca » zo tenur. Saneg is yon guazaf lingesik va Munch wetce arotievaf pistolesik gildad numen wonara nope kevotcera zo tutenar.

Munch tukotgrupawer viele va zavzagira gorar. Va rijay dem suterotik is yambik is gruadik denfir isen skandik tid jontikaf. Trakopa ke Nietzsche is flovuca is swavopa is orikaf kerdeleem ke ikrafa blira zo flided.

Bak santoleaksat ke 1893 koe ginsaxe ke Under den Linden ikpa wonar ise va tevoy lingeks vergumveltkiraf gu Tanenkaf Vayaks : Rena tulon atoer. Batcoba va toza ke Krexa ke Bli direfa doca tcalar, i ke is Ezla icde Bli : Rena is Awalk. Fum kotraf gu vanama dum Zivotcara ok Taelaftara ok Bitejkiraf Miel tid. Ar fum va mielaf krilt ke rena koafid, dum Raltada is Forteyfamik. Konaka trutca tid dem awalk vas watsa isen tela lotcalasa tir Awalk koe akolikxo. Koe bat buneks, va turestara ke francaf vixarevik isu lecevik va Munch tulon katcalat. Dem zakafa is weriktafa kseva, trutca va titickenapafa nakila nedir, i va nakila rodolunena gu tenafa trutca ke drunta ke Ibsen. Bata nakila va muluftera ke Sophie berya obar, isen varafa yasa zo volar. Awalkesikya debanyesa koe iriba geuon zo nedir voxe va disuk van koredik vas miv Munch vanimpar.

Bak diref ilanacek, krexa gu lecevafa trutca dum Wesiduca is Guboy is Madonna is Ayikya sphynx is Baroya klaa ke ayikya zo wanur. Przybyszewski bak 1894 va taneafa sanegara va grabomeem ke Munch malskur. Ton « swavafa geltreva » vaon pimtar.

Dimpira ko Franca[betara | va krent betá]

Bak 1896 Munch va Paris ko Berlin bulur lize tulon August Strindberg is Meier-Gräfe soked. Va linges mergileem stale miv lingera loloon vetcoyer. Koe Berlin kan akida toz gretcayar ise toz intagretcayar ; dokobason va Auguste Clot kotgrupaf gretcasik, va intaf ksevaf intagretcaks re skur. Va warzera va krexa yoltkirafa gu elza dere guzekar. Inafa felilerapa va linges mergileem is yambafa tanuskuca askid da gu pulotik ke lingesa yamba re zo kagruper.

Caldugal[betara | va krent betá]

Bak Caldugal, Munch va intafa krexa lasutenuker. Va enk dem warzafa trutca linger, don lanyona tisa ton logijaf breviz is pakon koswayana gu liste ke JugensStil. Ta Metabolism trutcapa, va xuta kum inta dem balumayane fetinte epur. Inaf yolt taneon tir Adam is Eva ise va idjafa runda ke vund icde xantatroba koe rotatrakurevafa trakopa ke Munch kereler. Grabom ke 1900, tulon Golgotha va lazavudafa vodjura ke bane sare tcazedad ise dere tid kro ke jotugal ke Munch koe lorbusa anameda.

Puskesa renafa skedegara ke Munch bak bane sare tuelvar da in va yamba gu kubla di gonugalar. Caldugal tir teniskafa nesida dem bagalara. Yunkes is blif martig exaksawer, turestan gan yamba ke Nabi lizor. Ixam bak 1899 Munch va Stute ke blira trutca linger, i va trutca rovildena ton ilkafa is pirtafa « tucugexara » va bat yunkes martig. Trutcenk va patectoy ke Christiania renza, ton gedelaf is yunkes vayaks va tuwava, gu pelava ke skandafa leceva zo torigir. Bak 1901 koe Åsgårdstrand va Baroya yikya moe za trutca linger, i va pulotafa trutca kotrafa gu kontega.

Kiewatca az deona[betara | va krent betá]

Titi XX-eafa decemda, Munch va klepapa toz vegedur. Bak 1902 koe Berlin va intafa varafa krexa taneatomon worar. Ara wonara koe Praha va jontik ceskaf yambik turestar. Delt jontikviele ranyes tid loloon zolonaf pak ke inaf grabomeem. Nazbeikyeeem ke Linde yasa trutca tir tan lozolonaf grot ke oxi vas witaf delt.

Bak guazugal, Munch va itafe arge levgar. Va ezaso altopo koe lanyona trutca corar. Bak 1930-e sanda, Nazi rietopik malyedad da inaf grabomeem tir « tittinafa yamba » numen inaf trutceem div germanafa tcila zo deswar. Munch tis kevtorkevapaf is torigis va Germana gu toleafa guga zo vanolapar.

Koe Ekely poke Oslo koe Norga ba 23/01/1944 awalker. Va mon decitoya trutca is 4500 zovdaks ok lavalingeks is tevoy balumaks pu dota ke Oslo iskemar. Munch tcila vedgobeteson di zo kolnar.

Dere rupec[betara | va krent betá]

Trutceem ke Munch

Vexala dem norgaf lingesik

Stragela[betara | va krent betá]

  • (en) Black, Peter; Bruteig, Magne, eds. (2009). Edvard Munch: Prints. London: Philip Wilson. ISBN 978-0-85667-677-2.
  • (en) Eggum, Arne (1984). Munch, Edvard (ed.). Edvard Munch: Paintings, Sketches, and Studies. New York, C.N. Potter. ISBN 0-517-55617-0.
  • (en) Heller, Reinhold, ed. (1984). Munch: His Life and Work. London: Murray. ISBN 0-7195-4116-6.
  • (en) O'Neill, Amanda (1996). The Life and Works of Munch. Bristol: Parragon Book Service. ISBN 0-75251-690-6.
  • (en) Prideaux, Sue (2005). Edvard Munch: Behind the Scream. New Haven, CT: Yale University Press. ISBN 978-0-300-12401-9.
  • (de) Schiefler, Gustav (1907). Verzeichnis des Graphischen Werks Edvard Munchs bis 1906. Berlin: B. Cassirer. OCLC 39789318.
  • (de) Schiefler, Gustav (1927). Das Graphische Werk von Edvard Munch: 1906–1926. Berlin: Euphorion Verlag. OCLC 638113186.
  • (no) Thiis, Jens (1933). Edvard Munch og hans samtid. Slekten, livet og kunsten, geniet. Oslo: Gyldendal. OCLC 637507959.
  • (en) Woll, Gerd (2009). Edvard Munch: Complete Paintings: Catalogue Raisonné. London: Thames & Hudson. ISBN 978-0-500-09345-0.

Ara vuestexa[betara | va krent betá]

Edvard Munch

Edvard Munch

 Koblira  12/12/1863,
 Løten, Norga
 Awalkera  23/01/1944,
 Oslo, Norga
 Vedeyot  Norga
 Eba  Lingeropa
 Serna  Muxareva
  Grabom 
  Tuveli icde Lingeropa 
Iera